4 april 2022

En ny rörelse i ett nytt valår

För första gången på många år har en utomparlamentarisk konservativ rörelse vuxit sig stark med målet att förändra svensk politik. De förändrade förutsättningarna är en game-changer vad gäller den konservativa högerns förmåga att konkurrera mot vänstern.

Framväxten av en ny konservativ rörelse är dock ingen slump. Så länge en sådan rörelse saknats har det gjorts försök att återuppliva den. Men det är först nu som ett genombrott uppnåtts – på grund av sociala medier som kringgår traditionella medier, nya politiska frågor som intar scenen i samhällsdebatten och en förändrad samhällssyn, för att nämna några exempel.

För den som är bekant med svenska valrörelser är det ingen nyhet att det inte enbart är de politiska partierna som slår över till kampanjläge – även tidningar, fackförbund, civilsamhällesorganisationer och andra sammanslutningar engagerar sig för att få sin vilja igenom. Dessa institutioner, med en historia som ofta är förknippad med striden mellan arbetsgivare och arbetare, höger mot vänster, har i regel haft en tydlig liberal eller socialistisk prägel. Det konservativa alternativet som ställer sig mitt emellan kollektivism och individualism samt betonar den västerländska civilisation som gjort vårt land starkt, har lyst med sin frånvaro. Vänstern förstod tidigt att den politiska hegemonin inte enbart skapas i riksdagen, utan befästs även på universitet, i tankesmedjor och i civilsamhället. Högern har fram tills nyligen inte gjort det.

Den konservativa rörelsen har inte haft de slags resurser att organisera som de som stöttas av arbetsgivar- eller fackförbund har haft. Den svenska modellen har i praktiken, om än oavsiktligt, uteslutit den konservativa rörelsen och därmed kraftigt försvagat dess möjligheter att organisera sig.

Detta förhållande rådde så sent som under 2018. Socialdemokratiska förgreningar som LO, Hyresgästföreningen och andra S-kopplade organisationer malde på medan den konservativa rörelsens gensvar ljöd svagt. Ska resonemanget dras till sin spets kan det till och med hävdas att det inte ens existerade en organiserad bredare konservativ rörelse valåret 2018. Så är inte längre fallet.

Valrörelsen 2022 är den första där man kan tala om en bredare konservativ rörelse som motvikt till de andra ideologierna. I någon mån är det historiskt. Den kommande valrörelsen markerar därför någonting nytt, inte enbart för rörelsen, utan för hela den politiska sfären.

Insamlingsstiftelsen för Svensk Konservatism har genom sina ekonomiska resurser och breda nätverk kunnat ge förutsättningar till politiska organisatörer och öppnat möjligheten för en hel rörelse att utvecklas. Min egen organisation, Konservativa Förbundet, hade knappast kommit lika långt utan dess stöd. Detta ömsesidiga stöd ges emellertid inte utan anledning. Det ges för att vi tillsammans ska utmana vänsterns hegemoni.

Som en del av rörelsen kommer Konservativa Förbundet att ta sin del av ansvaret för att säkra en konservativ valvinst. Vi kommer att kampanja på universiteten, affischera och debattera tills dess det inte längre råder något tvivel om vad som är det bästa valet för Sverige.

Men den konservativa rörelsen är mycket större än dess organisationer. Egentligen tillhör alla personer med konservativa värderingar vår rörelse. Om du som läser detta vill vara en del i att arbeta för valvinst – tveka inte en sekund för att engagera dig, även om det bara är för ett par veckor i sommar. Varje delat inlägg på sociala medier, varje utdelat flygblad, varje diskussion med en osäker väljare kan avgöra hur Sveriges nästa regering ser ut. Idag skiljer det bara ett mandat mellan blocken i riksdagen. Kom ihåg det när du ställer dig själv frågan huruvida ditt engagemang kan göra skillnad för Sverige.

Julian Kroon, Ordförande Konservativa Förbundet