2 oktober 2025

Från Beowulf till gangsterrapp

Den moderna staten tog sina första steg när krigsherrar samlade allt mer makt över folk omkring sig. Denna maktordning legitimerades sedan i mytiska berättelser. I den poetiska Eddan berättas hur guden Rig, som sägs vara Heimdal i förklädnad, vandrar bland människorna och besöker olika gårdar. Nio månader senare föds barnen Jarl, Karl och Träl vilka i tur och ordning blir anfäder till de ledande krigarna, de fria bönderna och de tjänande trälarna. Jarls yngsta son kallades Kon unge och kom att bli konungarnas anfader.

Furstarna lät även sig själva lovsjungas av skalder som i kväden knöt deras släkter till gamla hjältar och gudar. Det handlade inte bara om gudarnas mytologiska bragder utan även om kungar och krigares bravader. Det fornengelska eposet Beowulf, som utspelas i Skandinavien, handlar om geata-fursten (vanligen tolkat som göte men skulle även kunna betyda gute) i sin ungdom hjälper danernas kung Hrothgar att dräpa träsktrollet Grendel och dennes mor. Verkets andra del handlar om hur Beowulf på sin ålders höst dör efter att ha besegrat den drake som förhärjat hans kungadöme. Men kvädet berättar förutom om Beowulfs styrka och uthållighet även om olika furstars relationer, om räder till främmande land och om strider mellan geatar och svear där även Sveariket nämns:

Honom uppsökte
över havet Ohtares landsflyktiga söner. 
De hade gjort uppror mot Scilfingarnes värn
den frejdade fursten och den yppersta 
av de sjökonungar, som i Svearike
utdelade skatter. Detta blev hans slut:
Hygelacs son fick dödssår
utav svärdshugg för sin gästvänskap

(Raderna: 2379-2386, Rudolf Wickbergs översättning)

Vi kan nu över tusen år senare förundras över diktverket som ger en inblick i järnålderns kultur. Händelserna utspelar sig bland hedningar men berättaren är kristen vilket uppvisar en spänning mellan en gammal och ny kultur. Beowulfkvädet framstår på många sätt som märkligt för oss idag och både dess form och innehåll ligger långt från dagens svenska demokratiska och kommersiella kulturutbud. Men samtidigt finns paralleller mellan järnålderns skaldekonst och dagens svenska gangsterrapp. Liksom dåtidens skalder som lovsjöng krigsherrarnas dåd lovsjunger nu gangsterrapparna de kriminella gängens eskapader och laglösa leverne. Det finns naturligtvis många skillnader, men likheten att beskriva liv och dåd där våld och död utgör fundamentet i sångerna består.

Både Beowulfkvädet, som fortsätter att fascinera med nya översättningar och filmer, och gangsterrappen som finner lyssnare långt utanför den gängkriminella miljön visar hur vi dras till berättelser om våld och död. Men just gangsterrappen sticker ut i jämförelse med andra våldsskildringar eftersom den är kopplad till skeenden som pågår här och nu. Och till skillnad mot de gamla kvädena så hånar de statsmakten i stället för att hedra den. Det moraliskt förkastliga hos gangsterrappen ligger i de brottsliga dåden och det destruktiva levernet men inte i musiken som sådan, även om man kan diskutera moralen i att prisa musik som lovsjunger kriminalitet.

Men det är inte frågan om moralen som är det verkligt intressanta, utan den om dess kvalitet: Beowulfkvädet har bevarats för att den genom historien ansågs så pass bra att den var värd att teckna ner och vidare kopiera den för hand. Det har rimligen funnits otaliga andra verk som endast uppfördes muntligt, som aldrig nedtecknades och som har förlorats.

När det gäller gangsterrappens kvalitet står vi inför motsatt problem. Det mesta av den håller låg kvalitet och det har gått för kort tid för att tidens tand ska ha hunnit rensa agnarna från vetet. Men det finns ändå formuleringar som associerar till något större, till rader som kontrasterar glorifieringen av gangsterlivet med dess baksidor, som artisten Yasin gör i låten “Ännu en dag”* 

Ännu en dag
Jag satt i en snutbil på väg till Solna
Ännu en gång, det kommer ta en stund för mig att komma hem
Nån sa “de vill ha dig exakt där du är
Du är misstänkt på sannolika skäl 
Det är ingen här som faktiskt vill dig väl
Det är ingen här som vill dig väl, bror

De sånger som lyckas väva samman språk, rytm och melodi som både förhärligar gangsterlivet och lyfter fram dess baksidor bär något större som gör dem värda att föra vidare. 

Så medan Beowulfkvädet fångar det framväxande svenska rikets första steg där krigsherrarnas makt behövde legitimeras genom lovsjungande kväden visar gangsterrappen upp den maktstrukturer som växer fram när den svenska staten tappar sin auktoritet och det svenska samhällets sammanhållning försvagas alltmer. Gangsterrappen fångar därmed viktiga perspektiv på vår tid och dess kreativa ande framstår som en av de starkare i den idag annars så tomma, bleka och intetsägande svenska kulturella miljön. 

Björn Axén

* Jag tackar här Max Hjelm som citerar dessa rader i sin essä “Talang väljer inte moral - gangsterrapp och musikpriser i Sverige”, i antologin Från Gangsterrapp till edutainment, red. Eric Luth och Karin Pettersson (Bertil Ohlin Förlag, 2025).