6 april 2023

Kött är nyttigt och bra för miljön

Mat har olyckligt nog blivit en ideologisk fråga. Medan vänstern driver på för att köttkonsumtionen ska minska är den svenska högern neutralt inställd, och står inte emot införandet av ensidigt vegetarisk mat i skolor och vårdinrättningar. Kött beskrivs som både är hälsofarligt, och än värre – som dåligt för klimatet. Linjen drivs även av Livsmedelsverket som i år tagit fram ”Den grönare matcirkeln”.
Men den forskning som visar på att kött är dåligt för hälsan visar sig vid en närmare granskning vara mycket tunn. I själva verket är kött nog snarare viktigt för hälsan. Det vore konstigt annars, eftersom köttätande var en förutsättning för människans evolutionära utveckling.
Om kött är nyttigt för människan men farligt för klimatet står vi inför dilemmat att välja mellan hälsa eller klimat. Men en närmare undersökning ger för handen att boskap ändå inte är så farligt för klimatet, utan snarare har stor potential både för att ge mänskligheten näringsrik föda och goda miljövinster.

Kött är hälsosamt

Två olika spår lyfts fram för att visa att kött skulle vara dåligt för hälsan: hjärt- och kärlsjukdomar samt cancerrisk. Detta bygger på observationsstudier som visar korrelationer mellan livsstil och sjukdomar, men inte kausala samband. Metastudier har därtill visat att dessa samband är så svaga att de faller inom slumpen (Gallus 2016; Klurfeld 2015). Sambandet är därtill att trenden inte linjärt –det finns både positiva och negativa korrelationer (Kabat 2007). Hypotesen om kolesterolets farlighet har inte heller den vetenskapligt stöd. Låga kolesterolvärden är till och med korrelerade med högre dödlighet (Greenblatt 2015).

Istället talar mycket för att kött är nyttigt, och för den som tar evolutionen på allvar är det belysande att människans biologi är tydligt anpassad till att äta kött. De tidiga hominiderna utvecklades åt två håll, där annan gren specialiserade sig på gräs och rötter och därför utvecklade extremt stora kindmuskler (Balter 2012). Människan fick istället en mindre mage vilket gjorde att hjärnan kunde bli allt större. Ser man till naturfolk ingår kött alltid i kosten, och det finns inga vegetariska jägar-samlarfolk. Köttätandet möjliggjorde därtill att människan kunde sprida sig över i stort sett hela jorden. Vi kan äta nästan alla typer av kött, men bara få sorters växter.

En jämförelse mellan baljväxter och kött illustrerar köttets värde för människan. Baljväxter, som bönor och ärtor, förespråkas ofta som ett bra proteinalternativ till kött. Men människan har betydligt lättare tillgodogöra sig proteinet i kött än i baljväxter, och vi behöver äta både mer och flera sorters baljväxter för att få i oss samma mängd protein som från kött. Baljväxterna måste därtill ofta behandlas på olika sätt, som blötläggning, för att de inte ska vara skadliga för människor.

Särskilt för äldre, som har svårt att behålla muskelmassa och svårare att ta upp protein, är kött särskilt viktigt. Muskelmassa är en bra indikator för hälsa och lång livslängd hos äldre.

Epidemiologiska studier har också visat på samband mellan vegetarisk och vegansk kost och psykisk ohälsa (Michalak 2012; Forestell 2018). En orsak skulle kunna vara brist på karnitin, som är vanligt i animaliska produkter, som vegetarianer har lägre värden för än den övriga befolkningen (Delanghe 1989). Låga nivåer av karnitin har visat sig vara sammankopplat med depression (Nasca 2018). Vegetarisk kost innehåller också mindre kolesterol och låga kolesterolvärden har som sagt visat sig ha ett samband med depression och självmord (Greenblatt 2015).

Kött och miljö

Vad gäller miljön kritiseras framförallt boskapshållning för att bidra till utsläpp av växthusgaser genom metanusläpp. Kritiken handlar också om att den är vattenkrävande, och att boskapen äter grödor som annars skulle kunna föda människor.

Det stämmer att växthusgasen metan bildas i djurens matsmältning. Det är dock missvisande att likställa metanets effekter på atmosfären med koldioxidens. Metan är en kortlivad växthusgas som inte finns kvar i atmosfären lika länge som koldioxid. Skillnaden är ett dussin år för metangas, mot sekler för koldioxid. Boskapens metanutsläpp ingår även i kolcykeln och bidrar inte på samma sätt till nettoutsläppen av växthusgaser (Allen 2018).

Merparten av metanutsläppen kommer istället från industrin. Exempelvis har det visat sig utsläppen från tillverkning av konstgödsel gjort på ammoniak är hundra gånger större än vad branschen tidigare har beräknat (Zhou 2019). Efter olje- och gasindustrin, som står för de största ökningarna av metanutsläpp, kommer jordbruket, särskilt risodling (Worden 2017). Rätt typ av boskapsskötsel kan däremot till och med innebära en nettolagring av kol i jorden och därmed fungera som ett viktigt verktyg för att begränsa utsläppen av växthusgaser, eftersom betesmark binder kol bättre än till och med skog gör (Röös 2012). Ur ett klimatperspektiv borde man därför snarare satsa på mer boskap för att få ner användningen av konstgödsel och behöva odla mindre ris.

Boskap utmålas också som ineffektivt eftersom de äter mat som annars skulle kunna föda människor. Det är överdrivet. Boskap äter först och främst äter gräs. Av de grödor som även människor kan äta får boskapen framförallt de delar som människor inte kan äta (Mottet 2017). Boskapen är snarare en nyckel för att säkra mattillgången. I stort sett all åkerjord som kan användas för att odla grödor som människor kan äta är redan är uppodlad. Men det finns stora oanvända områden som passar som betesmark, och som på så sätt kan ge kött – som alltså är mycket näringsrikt och nyttigt för oss.

Ett annat argument mot boskap är att det skulle gå åt stora mängder vatten att föda upp boskap, särskilt nötboskap. Det bygger på att man räknat olika för jordbruk och boskapsuppfödning. En australisk studie som jämförde olika sorters mat utifrån deras ”vattenbristavtryck” och näringsvärde visade det sig att just kött har det minsta vattenbristavtrycket. Störst avtryck har sådant som snacks, godis och alkohol. Frukt är den grupp med näst högst avtryck, inklusive osötade drycker såsom juice, och därefter grönsaker. Mjölkprodukter och olika substitut för dessa intar en mellanposition (Ridoutt 2019).

Allt detta går ju på tvärs med tidsandan. Men det ligger i linje med vad de flesta människor inte bara tycker utan faktiskt också instinktivt känner. Liksom i så många andra livsstilsfrågor är det hög tid fört högern att tydligt ta ställning för kött som en grundläggande del av en sund kosthållning.

Björn Axén