13 jan 2023

I valet och kvalet mellan lag eller ordning

Vi talar idag ofta om ryska troll som sprider rysk propaganda. Själv har jag talat om Putin som en orm som vill vara en drake. Dessa sagovarelser kommer igen i vårt språkbruk och har en mytisk kvalitet.

Både trollen och draken symboliserar det okända och farliga. Trollen står för människans dåliga sidor: de är sluga, elaka och egoistiska. Drakens hot är existentiellt, en fara som hotar hela samhället, rikets själva ordning. Både trollen och draken gömmer rika skatter, vilket kan läsas som en symbol för girighet men också som den belöning som väntar den som besegrar dem. Trollen ska man lura och draken ska dräpas.

Dessa symboler går tillbaka till urminnes tider och fortfarande för bara hundra år sedan var de självklara symboler för det onda. Ett tydligt exempel är en scen i Elsa Beskows Tomtebobarnen där tomtefar med barnen som åskådare, gömda baken om gren, bekämpar en huggorm i sin granfjällsrustning.

Ibland tar far sin rustning med grankottsfjällen på och drar så ut i skogen att falska ormen slå. Då smyger barnen efter och lägger sig på lur att se hur far han kämpar mot skogens lömska djur.

I J.R.R. Tolkiens sagor är draken självklart ond, men i t.ex. Astrid Lindgrens berättande börjar draken förändras. I Bröderna Lejonhjärta är draken Katla ett fasansfullt vidunder. Men i sagan Draken med de röda ögonen är det bara en liten busig, lite sorgsen drake som vi får följa en sommar när han växer upp i gårdens svinstia och till hösten flyger bort i solnedgången.

Att vända på klassiska sagogestalter och andra arketyper är vanligt idag och en del av tidsandan, och allt oftare har både drakar och troll börjat gestaltas mer som missförstådda än som onda. I exempelvis Draktränaren fångar huvudpersonen en drake när han försöker fälla den och de blir vänner. Kampen om draken handlar då istället om att våga bli vän med sin fiende istället för att besegra och förgöra den. Istället för en skatt blir belöningen att tillsammans med sin forna fiende bli starkare. I böckerna om Jack, som kan sägas vara en svensk Harry Potter, visar det sig att trollen som rövat bort Jacks nyfödda syster bara velat skydda henne från en ond mänsklig trollkarl och att trolldrottningen, som utmålats som så farlig i hela berättelsen, gjort en stor uppoffring när hennes egen dotter fått byta plats med systern.

Detta säger något om hur vår syn på världen ändrats. Istället för att se det okända som ett hot och ondskan som oföränderlig visar dessa nutida gestaltningar på att det okända inte är så annorlunda och om man lyckas bryta fiendeskapen så vinner man vänskap eller en allians som alla tjänar på. Det är en ljus och konstruktiv syn på världen som dagens sagor förmedlar. Detta i kontrast till de traditionella sagorna som varnar för hoten som lurar i det okända – för trollen som man ej kan lita på och måste överlista och för draken som man måste stå upp emot för att försvara världens ordning.

De två olika gestaltningarna av drakar och troll överensstämmer väl med de två dominerande teoretiska skolorna inom internationella relationer för att hantera säkerhetsdilemmat, alltså att stater inte kan lita på varandra och därför måste stå rustade för att kunna försvara sin suveränitet och andra nationella intressen. Den liberala skolan lyfter fram staternas gemensamma intressen, det rationella i internationellt samarbete samt vikten av att bygga gemensamma institutioner för att överkomma säkerhetsdilemmat genom ömsesidigt beroende. Detta i kontrast till den realistiska skolan som anser att det aldrig går att komma ifrån att alla stater i grunden måste förlita sig på sin egen styrka.

Precis som att hotet från drakar och troll i våra moderna sagor kan övervinnas med förståelse har vi i Europa sett det som att vi kan få alla stater att inse det rationella i gemensamt samarbete. Men i en värld där realpolitiken återkommit blir den gamla sagans troll och drakar åter relevanta. De lär oss om att vara beredda på att behöva handla hårt och resolut.

Liberalismens positiva syn på tillvarons möjligheter återspeglas i våra nutida sagor om drakar och troll. Denna positiva bild av tillvaron återspeglas både i vår syn på internationella relationer och i våra sagor. Men när Ryssland visat att realpolitiken fortfarande regerar så visar det också på värdet av den traditionella sagans bild av drakar och troll. Ty även om det är bra att kunna övervinna fiendskap så kräver det att man delar grundläggande värderingar. Om sådana saknas behöver man veta hur man överlistar troll och hur draken kan dräpas.

Björn Axén